Peter Frederick Strawson
| Peter Frederick Strawson | |
| Född | 23 november 1919[1][2][3] Ealing[4], Storbritannien |
|---|---|
| Död | 13 februari 2006[5][1][2] (86 år) John Radcliffe Hospital[4], Storbritannien |
| Begravd | Wolvercote Cemetery[6] |
| Medborgare i | Storbritannien[7] |
| Utbildad vid | St John's College, Oxford[8] Christ's College[8]  |
| Sysselsättning | Filosof[9], ingenjör, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Oxfords universitet Bangor University[9] Magdalen College[9] University College, Oxford[9] |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the British Academy (1960)[8] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences (1971)[4] Knight Bachelor (1977)[8] | |
| Redigera Wikidata | |
Peter Frederick Strawson, född 23 november 1919 i Ealing, London, död 13 februari 2006, var en brittisk filosof, som innehade Waynfleteprofessuren i metafysik vid University of Oxford (Magdalen College). Han dubbades till riddare 1977 för sina insatser i filosofi.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Peter Frederick Strawson föddes i västra London, men växte upp i Finchley i norra London. Båda hans föräldrar var lärare. Efter college i Finchley, började han vid St John's College, Oxford, där han studerade filosofi, politik och ekonomi.
Strawson blev berömd för sin artikel "On Referring" (i Mind, 1950), i vilken han kritiserade Bertrand Russells teori om bestämda beskrivningar. Han kunde i den använda John Austins talaktsteori för att rasera den grund som Russells problemformulering byggt på. Vidare är det till en stor del hans verk att metafysiken blev en godtagen riktning inom den analytiska filosofin, främst genom hans verk om medvetandefilosofi, frågan om att definiera begreppet ’individ’ och teorin om personmonism; den senare innebar en kritik mot Descartes definition av medvetandet.
I metodologiskt hänseende förespråkade Strawson konnektiv analys; en konnektiv analys bygger på föreställningen att begreppen formar nätverk i vilka de enskilda begreppen är noder. Vid analysen identifieras de begrepp i nätverket som ligger närmast det studerade begreppet. Denna metod har den fördelen att cirkelanalyser godkänns, så länge som de är tillfyllest givande och informativa.
År 1960 blev Strawson medlem av British Academy. Han var ordförande för Aristotelian Society. Hans son Galen Strawson är också filosof.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Sir Peter Strawson, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, P. F. Strawson, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, läst: 16 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.timesonline.co.uk .[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online, läst: 13 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 28 januari 2010, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Who's who, A & C Black.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, läst: 13 februari 2021.[källa från Wikidata]
Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]
- Filosofilexikonet, red. P.Lübcke
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Freedom and resentment. Fulltext av en artikel från 1962.
- Minnesruna — The Times
- Minnesruna — The Guardian
| |||||||||||
|