Hoppa till innehållet

San Salvatore alle Coppelle

San Salvatore alle Coppelle
Kyrka
Exteriören vid Via delle Coppelle.
Exteriören vid Via delle Coppelle.
Land Italien Italien
Län Lazio
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Församling Sant'Agostino in Campo Marzio
Plats Via delle Coppelle / Piazza delle Coppelle
Invigd 26 november 1195
Interiören.
Interiören.
Interiören.

San Salvatore alle Coppelle är en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt Frälsaren Jesus Kristus. Kyrkan är belägen vid Via delle Coppelle i Rione Sant'Eustachio och tillhör församlingen Sant'Agostino in Campo Marzio. San Salvatore alle Coppelle är Rumäniens nationskyrka i Rom. Liturgin firas enligt bysantinsk-rumänsk rit.[1]

Tillnamnet ”Coppelle” är plural av italienskans coppella, ”liten skål”, och skall då åsyfta de hantverkare som i området tillverkade skålar. Enligt en annan teori kommer tillnamnet av latinets cupa, ”tunna”, och skall då syfta på de tunnbindare som verkade i grannskapet.[2][3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kyrkans tidiga historia är höljd i dunkel, men förmodligen uppfördes den under påve Celestinus III:s pontifikat (1191–1198); enligt en bevarad inskription konsekrerades kyrkan den 26 november 1195.[4] Kyrkan bar ursprungligen namnet San Salvatore della Pietà.[3] Enligt Ferruccio Lombardi företogs emellertid endast en restaurering och nykonsekrering av en redan befintlig kyrka det angivna året.[5]

I mitten av 1700-talet restaurerades kyrkan under ledning av arkitekten Carlo de Dominicis.[6]

I vänster sidoskepp återfinns gravmonumentet över kardinal Giorgio Spinola, utfört av Bernardino Ludovisi år 1744.[7]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Chiesa rettoria San Salvatore alle Coppelle” (på italienska). Vicariatus Urbis. Diocesi di Roma. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2017. https://archive.is/20170825145027/http://www.vicariatusurbis.org/?page_id=188&ID=843. Läst 25 augusti 2017. 
  2. ^ Armellini 1891, s. 442.
  3. ^ [a b] Rendina 2000, s. 332.
  4. ^ Forcella 1876, s. 499.
  5. ^ Lombardi 1993, s. 196.
  6. ^ Escobar 1992, s. 197.
  7. ^ Caiola 1996, s. 63.
  8. ^ Escobar 1992, s. 196.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]