V4024 Sagittarii

Från Wikipedia
V4024 Sagittarii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSkytten
Rektascension19t 08m 16,70187s[1]
Deklination-19° 17′ 25,0380″[1]
Skenbar magnitud ()5,34 - 5,60[2]
Stjärntyp
SpektraltypB2 Ve[3]
B–V-0,06[4]
VariabeltypGamma Cassiopeiae-variabel[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-20,3 ± 2,9[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +6,240[1] mas/år
Dek.: -1,126[1] mas/år
Parallax ()2,3734 ± 0,1406[1]
Avstånd1 370 ± 80  (420 ± 20 pc)
Absolut magnitud ()-2,39[5]
Detaljer
Massa8,8 ± 0,6[6] M
Radie4,5[7] R
Luminositet7 551 +1119−974[6] L
Temperatur18 100 ± 500[6] K
Vinkelhastighet105 ± 10[6]
Ålder25,1 ± 1,3[8] miljoner år
Andra beteckningar
HD 178175, ALS 15888, BD-19 5312, GSC 06291-01685, HIC 93996, HIP 93996, HR 7249, IRAS 19053-1922, 2MASS J19081670-1917250, PPM 235542, SAO 162229, TD1 23935, TYC 6291-1685-1, uvby98 100178175, V4024 Sagittarii, Gaia DR2 4087025599684918656, Gaia DR3 4087025599684918656[9][10]

V4024 Sagittarii eller HD 178175 är en ensam stjärna[11] i den norra delen av stjärnbilden Skytten. Den har en minsta skenbar magnitud av 5,60[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på 2,37 mas beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 1 370 ljusår (ca 420 parsek) från solen. Stjärnan rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av -20 km/s.[5] Dess position nära ekliptikan gör att den kan komma i ockultation med Månen.[12]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Ljuskurva i synliga bandet för V4024 Sagittarii plottade från Hipparcos-data.[13]

V4024 Sagittarii är en blå stjärna av i huvudserien av spektralklass av B2 Ve,[3] där suffixet 'e' anger att stjärnans spektrum har emissionslinjer, som skapas av material som kastas ut från ekvatorialområdet av den snabbt roterande stjärnan. Den klassificeras som en eruptiv Gamma Cassiopeiae-variabel och har mätts i ljusstyrka från visuell magnitud 5,34 ner till 5,60[2] med en variationsperiod av 1,7733 dygn.[14] Den har en massa motsvarande ca 8,8[8] solmassor, en radie motsvarande ca 4,5[7] solradier och utsänder energi från dess fotosfär av ca 7 550[6] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 18 100 K.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, V4024 Sagittarii, 15 januari 2024..

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c] Samus, N. N.; et al. (2017). "General Catalogue of Variable Stars". Astronomy Reports. 5.1. 61 (1): 80–88. Bibcode:2017ARep...61...80S. doi:10.1134/S1063772917010085. S2CID 125853869.
  3. ^ [a b c] Jaschek, C.; Jaschek, M. (November 1992). "A southern Be star survey: Spectra and envelope radii". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 95 (3): 535–540. Bibcode:1992A&AS...95..535J.
  4. ^ Chauville, J.; et al. (November 2001). "High and intermediate-resolution spectroscopy of Be stars 4481 lines". Astronomy and Astrophysics. 378: 861–882. Bibcode:2001A&A...378..861C. doi:10.1051/0004-6361:20011202. hdl:11336/36962.
  5. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015. S2CID 119257644.
  6. ^ [a b c d e f] Zorec, J.; et al. (November 2016), "Critical study of the distribution of rotational velocities of Be stars. I. Deconvolution methods, effects due to gravity darkening, macroturbulence, and binarity", Astronomy & Astrophysics, 595: 26, Bibcode:2016A&A...595A.132Z, doi:10.1051/0004-6361/201628760, hdl:11336/37946
  7. ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (February 2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS)", Astronomy and Astrophysics, 367 (2) (Third ed.): 521–524, arXiv:astro-ph/0012289, Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451, S2CID 425754.
  8. ^ [a b] Tetzlaff, N.; et al. (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, arXiv:1007.4883, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x, S2CID 118629873.
  9. ^ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+178175. Hämtad 2024-05-05.
  10. ^ "HD 178175". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2020-02-21.
  11. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. arXiv:0806.2878. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x. S2CID 14878976.
  12. ^ Mason, Brian D. (November 1996). "ICCD Speckle Observations of Binary Stars. XV. An Investigation of Lunar Occultation Systems". Astronomical Journal. 112: 2260. Bibcode:1996AJ....112.2260M. doi:10.1086/118179.
  13. ^ "/ftp/cats/more/HIP/cdroms/cats". Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Strasbourg astronomical Data Center. Hämtad 15 oktober 2022.
  14. ^ Koen, Chris; Eyer, Laurent (March 2002). "New periodic variables from the Hipparcos epoch photometry". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 331 (1): 45–59. Bibcode:2002MNRAS.331...45K. doi:10.1046/j.1365-8711.2002.05150.x. S2CID 10505995.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]